Svar till: Pendlaralfa
Det här är en fråga som jag stött och blött många gånger. Förutsättningen är att jag vill åka alfa till jobbet till en så låg totalkostnad som möjligt så att en större del av bilbudgeten kan läggas på entusiastalforna. Därför gäller det att inte stirra sig blind på bensinförbrukningen. Den värsta boven är ju värdeminskningen. Alla tips ovan om nyare dieselalfor faller därför att värdeminskningen per mil är mångdubbelt större än besparingen på drivmedel. Jag ska ge exempel på mina tre senaste pendlaralfor. 1. Alfa – 75 – 89. Detta exempel är 7-8 år gammalt så priset kanske inte gäller längre men jag hittade i alla fall en TS i kanonskick med 16000 mil på mätaren. Köpte den för 19 000:- gjorde en service för 5000:- och sålde efter 3000 mil för 17500:- Milkostnad ex soppa c:a 2.16:-. 2 Nästa bil var en 164 ts, hittade en enägarbil med 10 000 mil på mätaren för 9 000:-, körde även denna c:a 3000 mil. Kostade på den 7000:- och sålde för 5000:- , fick då den höga milkostnaden på 4.00 ex soppa. Nuvarande pendlarbil är en 145. Hittade en pärla som bara gått 8000mil för 8500:-! Har hittills kostat på den 2000:- och rimligen borde jag nästan fått tillbaka pengarna om några tusen mil. Hemligheten ligger i att hitta rätt bil. En som är gammal nog att vara billig i inköp samtidigt som den ska fungera varje dag. Den som söker han finner.
Man skulle ju kunna hävda att gamla bilar orsakar en massa problem. Faktum är att jag aldrig hittills blivit stående med någon av dessa bilar. (Däremot har jag blivit det med entusiast bilen trots att den kostar massor! 🙂 Det roliga är att folk har svårt att förstå hur man kan vara bil entusiast och åka omkring i en gammal “skrotbil” som mina arbetskompisar tycker. Själva åker dom i sin Bmw 320 med lån på 200´. Vem är smartast?