Racerapporter och eftersnack R7 och R8 Ring Knutstorp Spettacolo Nordico

[Robin Nyquist]

Då var det dags för en av årets höjdpunkter i tävlingskalendern. Spettacolo Nordico på Ring Knutstorp. Två dagar med körning och en hel del övriga aktiviteter.

För min del var det en del att fixa innan avfärd i kombination med att jag var sjuk halva veckan innan helgen gjorde inte saken bättre. Men Henrik Ahnfeldt, som den gode stallkamrat han är, kavlade upp ärmarna och hjälpte mig bli färdig.
Sent på torsdagen lastades bilen för att sedan ställas hos Mattias i Huddinge. Orsaken till detta var att jag behövde jobba heldag på fredagen och det var smidigt att ställa den där för att spara mig lite köer på E4an.

Väl nere lastades det av och jag anslöt med Pierre och Hans som kommit ner denna helg för att supporta oss. Hasse och Pierre är två st av flera som vi delar garage med i Sthlm.

Lördag:
Vaknar upp till ett blött Ring Knutstorp men humöret är ändå på topp! Banvisningen valde jag att inte köra utan kollade igenom allting på bilen för att säkerställa att allt var i sin ordning. Åker ut på första träningspasset i det blöta och inser direkt att detta blir en tuff stint bakom ratten. Jag tror nog att ca två procent av passet pekade min bil åt rätt riktning, resterande delen gick åt att parera alla sladdar samt att fundera på om det var drifting jag höll på med istället för racing. Jag hade Jonas Klang (#68) bakom mig detta pass och han hade skrattat så det stod härliga till!

Till andra träningen hade det torkat upp en aning och jag går ut och tänker att jag ska försöka lära mig mina nya bromsar som monterats till denna helg. Gjorde en större uppgradering strax innan Knutan. Det visar sig att efter något varv så släpper jag om Micke Wiklund för jag vill ta rygg på någon snabb och få lite spårval osv då jag tidigare inte kört mycket på banan och det var många år sedan. Kommer över NGK och ligger som ett frimärke efter honom. Lagom till inbromsningen går vi båda på innern om bl a Nisse Steen. Jag börjar bromsa bakom Micke när helt plötsligt mina bromsar slutar bromsa ÖHT! Pedalen var fortfarande stum men jag hade absolut noll bromsverkan. Lyckas precis reda ut situationen och undviker att torpedera Micke med ungefär en halv meter. Går in i depå och påbörjar ett frenetiskt jobb med luftning och smörjning av pedalställ.

Lagom till kvalet fortgår mekandet och vi börjar närma oss någon form utav körbarhet. Hoppar in i bilen med allting på mig och trampar ner bromsen, pedalen fastnar igen! Shit… Pierre står bredvid och kastar sig in i bilen och börjar slita i pedalen och smörjer med lite WD-40 och helt plötsligt funkar pedalen utan problem. Verkar som om pedalen kärvar… ‘-.-
Kommer ut precis när den “snabba gruppen” flaggas av. Inser att jag mtp avsaknad av fart troligen missade min chans till kval men ser ingen i närheten och bilarna som tog sig in i den “ännu snabbare” gruppen rullar nu ut. Står några sekunder och tänker sen: “Äh, vaffan… Jag smiter ut jag med så får jag några varv.” Kommer ungefär två-tre varv in och ska på rakan växla från trean till fyran och då nyper spakstället i neutralt läge och jag kan inte rubba spaken. Suck! Bryter passet igen.

Nu var det färdigkört för denna dagen men inne i depån mekades det med hjälp utav Hans Bjurman, Pierre Veiret, Henrik Ahnfeldt och en stöttande Hans Bourghart och efter någon minut var det fixat. Tack grabbar! Ni är verkligen guld värda! Nu var humöret återigen något bättre och vi rundade av dagen med några öl och middag med trevlig underhållning.

Söndag:
Efter att ha lyckats lösa det mesta under lördagen trodde jag att jag skulle ut och köra warm-up innan bägge racen. Hoppar in i bilen och trampar på bromsen. “Vad i hela glödheta …. !?” Pedalen går rakt i botten. Jag tror inte det är sant. Börjar lufta frenetiskt men märker att det är huvudcylindern till den bakre kretsen som verkar ha lång slaglängd så jag ålar in under bilen och öppnar nipplarna för att konstatera att det inte kommer någon vätska alls. Ber Pierre hoppa in och hålla tryck på pedalen medans jag öppnar en nippel. Inte ens då kommer det någon vätska. Sänker ner bilen och börjar lufta om på nytt. Nu börjar det äntligen komma lite vätska och efter några vändor var allt luftat och pedalen kändes riktigt okej.

Race sju:
Stående start och jag var ytterst tveksam till min bil för att inte heller tala om hur rädd jag var för att köra mtp pålitligheten. Startar bakom Ronny (#69) med Olle (#18) bredvid mig. Får till en hyffsat bra start men Ronny timear starten perfekt och drar som skjuten ur en kanon! Går jämsides med Henrik (#63) några svängar efter NGK och har några sköna dueller med honom där han försöker smita om mig. Bygger ganska lätt upp en lucka till honom och Olle som fortfarande ligger bakom och har siktet inställt på Ronny. Ligger hela tiden inom sekunden bakom Ronny och ser att han inte riktigt kan slappna av under loppets gång. Närmar mig honom på rakorna men förtroende för att dyka på honom finns inte där och jag väljer att bevaka bakifrån men skulle något misstag komma är jag tillräckligt nära för att dra nytta utav det. Går i mål sedan 0,7 sekunder bakom Ronny.

Race åtta:
Rullande start. Har Claes (#89) framför mig och Ronny jämte mig. Är väldigt med på starten och drar förbi Ronny. Claes börjar helt plötsligt bromsa med ca 300 meter kvar på rakan och jag går på insidan. Ligger kvar där genom Ronnie Petterson och ser honom segla iväg upp emot NGK. Samtidigt har min backspegel förvandlats till en rörlig bild utav Ronnys 75a som ligger på stenhårt och inte släpper ifrån mig. Jag har Dag Von Bothmer (#84) inte så långt framför mig och försöker jaga ikapp honom för att få lite andrum till Ronny. Dagge har riktigt bra fart på avslutande partiet där jag mest gick krabbgång hela helgen för jag inte riktigt var kompis med min bil. Lyckades dock rycka ifrån Ronny lite och skapa en lucka vilket innebar att jag åkte mest för mig själv efter några varv.
När målflaggen går är jag oerhört stolt över att trots dessa motgångar under helgen så har jag tagit bilen i mål under bägge racen och den har fungerat felfritt. Ser då till min stora förvåning att Sune Svensson (#59) har brutit och står längs med banan. Nu börjar tankarna snurra i huvudet, om Sune inte tagit målflagg, vad betyder det för mig!? Jag gick igenom samtliga förare inom klassen och kom snart fram till att jag lyckats köra in på en tredje plats i klassen. Min första pokal skulle jag få med mig hem, vilken grej!

Denna helg kan summeras på olika vis. Men för min del ser jag tillbaka på den och kan glädja mig åt att denna lilla serie, nästan så jag kan kalla det familj, visade återigen hur bra stämning vi har och hur trevligt vi har det. Mot- som medgång. När jag var redo att ge upp och inte fortsätta dök det upp person efter person men tankar, verktyg, stöd, hjälpande händer och allt möjligt. Jag fick inte ge upp. Ni är så oerhört härliga hela bunten och jag är så oerhört glad över att ha hittat denna serie.
Sedan kan vi inte glömma vår eminenta organisation med Joakim Landelius i spetsen. Ni gör detta med bravur! Sluta aldrig!

Pga strul med kameran finns endast film från race åtta.
Race8

[Henrik Ahnfeldt]

Så här strax före jul kommer då äntligen min rejsrapport efter lite uppfriskande av minne med film från rejsen.

Rejs 1. Stående start.
Som alltid kör jag sjukt långsamt på alla kval. Mellan 1-2 sekunder i snitt jämfört med rejstiderna. Startade således långt bak med Ola, Dagge och Klang framför mig, och några kl ll bilar emellan. Som vanligt är jag ganska startsnabb och fick en hyfsad placering och klämde mig förbi Klangen i min klass och Olle i kl ll. De närmsta varven hade jag och min teammate Robin #6 en riktigt skoj batalj där vi åkte sida vid sida några varv men eftersom vi inte kör i samma klass så var jag juste och släppte hehe. På varv fyra tror jag, missade jag en växling på start och mål varpå Klangen direkt kunde smita förbi och Olle därefter. Lyckades klämma Olle ytterligare en gång men luckan till Ola och Klangen var oöverskådlig. Döm om min förvåning när jag efter ett tag ser bådas rumpor och jag närmar mig snabbt. Sista delen av rejset ligger jag dikt i Olas rumpa men han stänger lika säkert som bolaget kl 15 en lördag. Snyggt kört! Ola som är min närmsta konkurrent den här säsongen kommer före mig i mål och närmar sig min tredjeplats i serien.

Rejs 2 rullande start.
Här blev det tyvärr ingen film så det blir en kort men intensiv rapport.
Hamnade på fjärde plats med Hugo sniffandes i häcken som en kåt hund. Det blev en intensiv jakt nästan hela rejset där Hugo attackerade konstant. På lilla rakan innan vänstern uppför backen kom Hugo ut med högrehjulen i gräset och tappade kontrollen över bilen in i vänstern och råkade tyvärr sätta sig i sidan på mig mitt i kurvan genom gräset i apex. Vi kom på rull båda två men min bil fylldes direkt med rök och lät illa så jag linkade in mot depån. När jag åker in i depålinjen ser jag målflaggen och blev förbannad på mig själv som inte kravlade mig över mållinjen iaf. Där sumpade jag några poäng.

Helgens summering är att i år är jag ständiga fyran. Det är uppenbart att jag legat på latsidan i vinter då jag gör personbästa flera ggr men det räcker inte. Chauffören har blivit bättre men inte bilen. Roligaste i rejs 1 var att klubbas med Robin. Roligast i rejs 2 var att fajtas med Hugo, trots incidenten.

I det här läget hade jag bestämt mig att avstå Rudskogen då det inte skulle bli någon pallplats i serien i år. Trist. På vägen hem ringer Robin och berättar poängställningen. Jag och Ola ligger nu på delad tredjeplats vilket betyder att om Per Folström som ligger 2a med 4 poäng före inte kör Rudskogen (som han aviserat att han inte ska) betyder det att Rudskogen Måste köras och det finns en chans till en andra plats totalt. Gissa om jag nu ser fram emot finalen och jag kommer inte ge mig införstå taget. Kommer bli sjukt spännande. Och tänk lite regn på det

Och som alltid, sjukt bra organisation. Jag är riktigt stolt över att få köra i en av Sveriges bäst organiserade och roligaste serie inom svensk motorsport. Sträck på er alla inblandade!!!

(((Segrare klass lll 2015))) Scuderia V.A.N Corse #63

[Jonas Klang]

Har legat sjuk ända sedan Knutan så raceraporten kommer snart. Tillsvidare får ni nöja er med filmen från race 8 från cupén. Lång skön kamp med Ola som som alltid gjorde sig bättre i verkliga livet.
https://www.youtube.com/watch?v=hwBNBIXuKcY
Mvh Jonas

You need to be fast to look smart

[Joakim Landelius]

Posted By Jonas Klang on 25 sep 2018 07:28
Har legat sjuk ända sedan Knutan så raceraporten kommer snart. Tillsvidare får ni nöja er med filmen från race 8 från cupén. Lång skön kamp med Ola som som alltid gjorde sig bättre i verkliga livet.
https://www.youtube.com/watch?v=hwBNBIXuKcY
Mvh Jonas

Älskar hur inlevelsefullt det blir med en kamera som panorerar själv lite vartefter banan går!

Var är Olas film (och rapport)?

/Jocke

Du kan kalla mig herr Charlie

[Robin Nyquist]

Posted By Jonas Klang on 25 sep 2018 07:28
Har legat sjuk ända sedan Knutan så raceraporten kommer snart. Tillsvidare får ni nöja er med filmen från race 8 från cupén. Lång skön kamp med Ola som som alltid gjorde sig bättre i verkliga livet.
https://www.youtube.com/watch?v=hwBNBIXuKcY
Mvh Jonas

Shit vad snyggt kört av er! Oerhört jämt och jäkligt tight racing!

[Jonas Klang]

Posted By Joakim Landelius on 25 sep 2018 10:08

Posted By Jonas Klang on 25 sep 2018 07:28
Har legat sjuk ända sedan Knutan så raceraporten kommer snart. Tillsvidare får ni nöja er med filmen från race 8 från cupén. Lång skön kamp med Ola som som alltid gjorde sig bättre i verkliga livet.
https://www.youtube.com/watch?v=hwBNBIXuKcY
Mvh Jonas

Älskar hur inlevelsefullt det blir med en kamera som panorerar själv lite vartefter banan går!

Var är Olas film (och rapport)?

/Jocke

Visst är det fränt! Har försökt förstå hur det går till, men gått bet. Stativet sitter som berget och det vattentäta kamerahuset sitter som berget i stativet. Undrar om själva kameran rör sig lite inne i kamerahuset?

You need to be fast to look smart

[Jonas Klang]

Ring Knutstorp 2018-09-15/16:
Väsentligt mer utvilad och lugn än sist rullade jag direkt från jobbet i Tranås mot Knutstorp i Skåne. Blev omkörd av en hel del racingkompisar på E4:an på vägen ner vilket gav en trevlig föraning om vad som komma skulle. Lätt undrande dock om jag är den enda som inte kör efter Franska regler när det gäller släpvagn och hastighet!? 😀 Efter avlastning och urpackning väntade några korvar på grillen vid stugan i gott sällskap av Ola Magnusson och Patrik Hermansson.

Vaknade på lördag morgon med en dålig känsla i kroppen. En förkylning eller värre var på gång, det kändes tydligt. Utanför stugan var det rejält fuktigt och vid ankomst till depån kunde man konstatera att det mesta var rejält blött. Prognosen utlovade mer eller mindre regnfritt under dagen men det var relativt långt från sanningen. Regnet kom och gick under hela dagen med sol och vind däremellan så man gick omkring med ständig ångest över vilka däck man skulle sätta på bilen. Första träning på morgonen gick i blött tema kryddat med ett långt oljesläpp sista tredjedelen av varvet. Det liknade mer bilorientering än racing- Släppte om Robin en bit in på passet och åkte sedan bakom och höll på att skratta ihjäl mig då jag mest såg endera sidan på hans bil. Bakändan for åt alla håll så fort han så mycket som tänkte ”nu gasar vi lite”. Till träning två var förhållandena bättre. Avbröt dock tidigt efter att bromsarna vibrerat kraftigt under inbromsning. Kände mig heller inte helt ok i kroppen. Efter diskussion med kunnigt folk här och där så kom vi fram till att jag förmodligen drabbats av ”Bluespots” efter taxikörningen på Kullen där jag blev stående länge i väntan på nästa medåkare med dåligt kylda bromsar. Fick låna lite brake clean av Peter Hjälte och tvättade skivorna nogsamt. Till kvalet var problemen med bromsarna klart mindre. Efter en mindre bra träning 2 fick jag åka i den långsammare kvalgruppen. Åkte ut i bandepån tidigt för att få en plats längst fram och fri bana. Tyvärr får jag inte igång bilen när det är dags att rulla ut då batteriet börjar bli lite dåligt. Får rådig hjälp att knuffa igång bilen av Hans Bjurman men måste ut i maskindepån och köra runt och in i bandepån igen. Kommer ut utan trafik och tycker att jag lyckas sätta ett bra andra varv. Sedan på varv 4 tar jag i lite mycket ut ur idioten och går över kurbsen ut på gräset. Lyckas hålla ordning på bilen och kommer in på banan igen. Väljer dock att gå in i depån för att kolla så inget gick sönder. Hela grillen full i gräs som jag snabbt kunde borsta bort och sedan ge mig ut igen. Tyvärr får jag målflagg när jag passarar start och mål på utvarvet så det blir inget mer försök. Lyckas dock kvala som 9:a totalt och som 3:a i klassen efter Ola Magnusson och Dag von Bothmer. Kvaltiden blev precis under 1:13.

Lördagskvällen bjöd barbequeparty tillsammans med alla banåkare och Norska racingserien. Jocke och jag bjöd på lite underhållning i form av ”Ekorren satt i granen”. Kvällen avslutades lugnt i stugan där Ola plockade fram guran och bjöd på lite jam och allsång, sedan kunde man somna ovaggad.

Vaknade på natten mellan lördag och söndag av feberfrossa, inte riktigt det man vill när det ska tävlas dagen efter. På morgonen hade jag lätt feber men efter lite hjälp med värktabletter från Bjurman så kunde jag hanka mig upp och ner till depån. På morgonens warm-up kändes det okej, men jag valde att avsluta efter halva passet för att spara kraft till racen. Körde avslappnat ca 0,5 sekunder långsammare än i kvalet så det lovade gott inför racen.

Race 1 bjöd på stillastående start. Jag startade till vänster i femte led med en tom ruta framför mig då Rosell fått problem med oljeläckage efter kvalet och tyvärr inte kunde komma till start. Tänkte att det blir perfekt med öppen gata framåt. Hade dock glömt att Claes Hoffsten, i pole, inte gillar stillastående starter då hans etta är sjukt lång (90 km/h på varvstopp). När jag kommer ifatt Claes och inser fakta lyckas jag inte hitta någon plats att köra om honom till höger så där kommer hela tåget och passerar mig på insidan in mot första högern. Tappar 3 bilar ner till 12:e och även Henrik Ahnfeldt som ligger 2:a i klassen totalt. Så nu är det bara att bita ihop och börja köra. Kan ganska snabbt etablera kontakt med Henrik och börja stressa honom och på andra varvet kan jag bromsa mig förbi in i första högern efter rakan. Tar sedan sikte på Ola och Dag. Vet att Ola brukar få problem med misständningar efter sisådär halva racet så det gäller att jag är nära honom när det inträffar. På 9:e varvet lyckas jag segla förbi Ola på start och mål och sedan etablera en liten lucka. Dag är för långt fram så jag fokuserar på att inte göra några misstag och tar det lite lagom. En skön andraplats där jag är för både 2:an och 3:an i totalen. Bästa varvtid blev 1:11,9 vilket kändes riktigt bra. Huvuddelen av varven var dessutom snabbare än kvaltiden. Positivt att jag presterar när det verkligen gäller men också lite frustrerande att jag inte riktigt kan tagga till när det är kval, vilket ju skulle ge vissa fördelar inför racen.

Race 2 bjuder på rullande start i samma startruta, 9, som i första racet men eftersom pole är på olika sidor betyder det start på höger sida. Gör en okej start och Ola och jag går in bredvid varandra i första sväng. Jag lyckas inte skaka av mig honom så när vi går över krönet under bron så är vi fortfarande bredvid varandra, jag på utsidan. Plötsligt är det väldigt lite asfalt kvar så jag backar av och Ola kan gå först in i snabba vänstern. Nu påbörjas en furiös kamp mellan oss där vi byter plats ett flertal gånger. Jag är något starkare över start och mål men Ola bromsar ut mig varenda gång in i första högern. Ett flertal gånger går vi återigen i bredd genom första högern med Ola på insidan och där han går vinnande ur striden varje gång. På 8:e varvet lyckas jag hålla Ola bakom mig in i första sväng och vara före upp mot NGK. Trots Olas motorbekymmer lyckas han hålla sig i rumpan på mig ett antal varv till och stressnivån är högsta tänkbara. Till slut lyckas jag skapa en liten lucka som jag kan hålla in i mål utan att ta ifrån tårna. Efter målgång är jag helt slut men också grymt nöjd. Absolut det roligaste racet den här säsongen. Lyckas förbättra bästa varvtid ytterligare till 1:11,5.

Summerat så har jag säkrat titeln för 2018 i klass och har en bra chans på att ta hem totalen trots att jag kör i klassen med flest deltagare. Känns fantastiskt bra, speciellt eftersom förra säsongen inte blev det man hade hoppats på. Nu blir det att ladda om inför finalen på Rudskogen och väl där satsar vi naturligtvis på att även ta hem totalen, vilket ska vara fullt möjligt med en stabil prestation.
Vaknade på måndagsmorgonen med fortsatt feber och rejält ont i halsen. Fick stanna i sängen hela veckan, men det var det kanske värt?

Bilderna från körningen har jag snott av någon på Facebook, men tyvärr glömt namnet på. Stort tack för fina bilder. Bilderna jag tagit själv lyckas jag inte få in i inlägget med rätt orientering trots att de är rätt orienterade när jag laddar in dem.

Gott mos! Jonas

You need to be fast to look smart

[Ola Magnusson]

Racerapport #88 Magnusson

Några rader även från #88. Om vi börjar med summeringen så är den allra största behållningen från helgen fighten med Jonas Klang om andraplatsen i race 2. Galet kul hur vi växlade placeringar flera gånger och hade en väldigt tight, och clean, batalj under ett antal varv. Se Jonas film om ni missat!!

LÖRDAG:

Knutstorp är ju en väldigt rolig bana och tankarna inför besöket kretsade mest kring hur lång raksträckan egentligen var… och därmed hur stor chans jag skulle ha mot en viss Abarth jämfört med på Kinnekulle. Jag trodde mig kunna matcha fabriksracern (!!) i de kurvigare partierna men vet väldigt väl att jag tappar på rakan. Även denna gång kände jag hur som helst att jag och bilen hade bra fart och under lördagens träningar och kvalheat var jag genomgående snabbast i klassen. Tummen upp! Dock hade Dagge satt en tid precis efter mig trots sen ankomst och avsaknad av träningspass. Hu då! Dagge är ju snabb som blixten och inte är det något fel på balansen i Giuliettan inte, så jag visste att det skulle bli svårt att hålla honom bakom mig på racet. Men kvalsnabbast det var jag i alla fall .

Tyvärr gjorde den snabba framfarten på kvalet att en drivaxel/knut ville tacka för sig efter lång och trogen tjänst. Bilen drev fortfarande men känslan var att det roliga inte skulle vara länge till… alls.. Skit! Funderade allvarligt på att åka hem och försöka skruva loss en dito från en vagn hemma på gården, men det skulle ju innebära missad middag, nattmeck och det var inte riktigt en lockande tanke. Men jag ville ju köra race på söndagen!!

Till undsättning kom vår fantastiska klubbs (läs Patrik Hermanssons) kontaktnät och hjälpsamhet. Efter lite bläddrande i Patriks telefonbok och en utryckning med helgens Safetycar så fanns en ny drivaxel i depån på någon timma . Efter lite skruvande under överseende av öldrickande medtävlande så fick vi även ta del av kvällens festligheter, bara liite försenade.

SÖNDAG:

Kör varmup-passet och konstaterar att bilen går kanon! Borta är de hemska ljuden och ryckningarna i växelspaken från gårdagen. Upprymd över detta glömmer jag nästan bort att jag fortfarande har ett problem med att bilen rycker efter ett antal varv. Fenomenet är helt klart kvar och det är bara att inse att det blir till att gasa så mycket som möjligt i början av rejset och se hur långt det räcker i slutändan.

Race 1

Startar i sjätte ruta, först av alla 75or, med bara de klart snabbare klass I och II-bilarna före. Passerar oväntat Claes Hoffsten i starten och ända bort i ”idoiten” har jag nära kontakt med Sune och de andra snabbisarna. Gott betyg för starten! Jag håller undan rätt bra under några varv, men i takt med att bilen går sämre så kommer snabbt Dagge och även Jonas förbi. Under några varv tappar jag mycket och även Henrik Ahnfeldt pockar på uppmärksamhet bakifrån. Honom vill jag ju inte släppa förbi då jag fortfarande har fem poäng upp till honom i totaltabellen… Det får ju inte gå åt andra hållet . Får köra riktigt defensivt de sista två-tre varven (var är den filmen förresten Henke?) men jag lyckas hålla honom bakom och säkra tredjeplatsen. Nöjd över det, men fruktansvärt besviken, rentav arg (Danne vet!) över ryckningarna som återigen berövat mig chansen på de ännu högre placeringarna. Nu måste jag verkligen få bort den skiten!!! Bilen går ju grymt bra annars!

Race 2

Rullande start, nu lite längre ner i fältet som trea (logiskt nog) i klassen. Är med väl i starten och lyckas efter första högern smita upp på insidan av Jonas i Abarthen. Tänker att Jonas släpper nog av på yttern över NGK och så sker. Nu börjar det roliga. Nu ska han i alla fall få kämpa om att ta tillbaka platsen, he he! Dagge har vi redan glömt då den omvända startordningen gav honom pole position. Istället nöjd över att hänga på Robin och Ronny i klass II med Jonas jagandes tätt bakom. Efter tre-fyra varv går det lite vilt över curbsen ut på rakan och jag missar för en sekund helt tanken på Jonas bakom och ger honom all plats han vill för att köra om mig på insidan. Det var väl j-vligt onödigt att släppa honom så lätt tänker jag… Jag håller i så gott jag kan och bromsar så sent jag bara vågar.. Tänker att Jonas, som kom med hygglig fart, kommer att drifta ut till vänster efter Ronnie P och med annat spårval borde jag kunna komma upp på insidan av honom. Manövern lyckas och trot eller ej men jag lyckas ta tillbaka andraplatsen direkt. NU har vi roligt på riktigt!! Skapar under följande varv en liten lucka som gör att Jonas inte hinner om mig på rakan. Men visst får jag ta i ordentligt. Se driftingen strax efter 8 min i Jonas video . Efter detta var det dags igen. Jonas har slagläge på rakan men får denna gången gå i ytterspår. Med hyggligt förtroende för mina bromsar så trampar jag på nytt seeent och lyckats försvara innerspåret och även placeringen genom svängen! Nu har jag emellertid väldigt svårt att hålla tempo med ryckningarna i bilen och jag växlar hela tiden upp strax innan 5.000 varv och kör med ett ägg under gaspedalen för att hålla driv i bilen. Så tredje gången gillt så lyckas Jonas omkörningsförsök och jag kan inte längre hålla emot. Denna gången gör det mig dock inte ett skvatt. Racet har gått över förväntan, vi har haft ruskigt roligt på vägen och jag rullar i mål på en säker tredjeplats. Tack Jonas och bra kört!

Nu ligger jag visst på delad tredjeplats med Henrik Ahnfeldt och spänningen är förstås oliiidlig inför den avslutande drabbningen i Norge nästa helg. Jag inser ju att bilens hackande inte alls kommer att passa sig på stora Rudskogen-banan, så något måste göras. Så om gud vill och allt vad det heter… den som lever får se.

// Ola

[Författare]

Inlägg