Racerapport Tävlingsledning

Efter att ha missat den uppenbart lyckade tävlingen på Rudskogen var jag ytterst taggad att vara tillbaka, inte minst för att träffa alla och känna stämningen som är på banan. Att återigen få förtroendet att leda tävlingen håller jag nog faktiskt primärt som ett härligt plus.

Kombinationen av erfarenheterna från Gelleråsen och det faktum att Kinnekulle är en så lättöverskådlig och kompakt bana bidrog till att jag kunde känna mig helt trygg, vad som helst kunde få hända. Det skulle lösa sig, det var jag säker på.

Med en Aris utomlands och en tidtagare i Robin Nyquist som fått en överlämning knappt värd namnet, ökade arbetsbelastningen en aning då jag förutom Stefan Atterhall var den enda som kunde tidtagningen, och lösa alla de småsaker som nästan alltid dyker upp. Att begära av en förare att bistå under pågående körpass kunde jag knappast göra.

Med alla transponder-issues mer eller mindre lösta och tidsträningarna genomförda kunde vi efter lunch starta igång kvalet. Samtliga ekipage höll sig till sitt och ingenting krävde uppmärksamhet under det passet.

Race #1 (12 varv) bjöd på en otroligt stökig start. #13 Micha Grönwalls stående i pole kom inte av linjen som han skulle, bakom honom i ledet bromsades det friskt. Vänsterledet kom iväg desto bättre. Fjärde bil i högerled, #66 Hans Bjurman väljer att försöka klättra i positionerna genom att ta mitt-spår. Resultatet blev kontakt med både #58 Benny Steen och #11 Joakim Darbom som båda kunde fullfölja racet, till skillnad från Hans som linkade in med tydligt ledsen framvagn. Då inget tydligt förlopp kunde utrönas på plats lämnades den utan bestraffningar. Så här i efterhand när videor har hittat ut kan förloppet te sig tydligt. Jag väljer att avstå från kommentar kring det då mitt beslut på plats måste gälla. #16 Stefan Atterhall besökte grönområdena kring banan vid ett tillfälle under racet, även detta lämnades utan bestraffning då ingen information kring detta gick att få från banans funktionärer.

Race #2 (14 varv) inleddes med en havererad bil på griden, #51b Mikael Wiklund, ytterligare formationsvarv tog vid medan bilden puttades in i depån. Ny uppställning på griden med längre separation i längsled efter önskemål från förare efter Race #1. Alla bilar kom iväg bra och spännande racing vidtog. Under näst sista varvet får bil #22 Kenneth Stefansson problem och börjar blinka samt köra långsamt. Gulflagg beordrades för att inte riskera sammanstötningar på grund av detta. En förväntan att Kenneth skulle gå i depå förbyttes i att han dök upp på målrakan mitt emellan två krigande klass II bilar som slogs om segern.

Varningar:
#58 Benny Steen – Inblandning i startincident, avtryckning av #16 Stefan Atterhall (Race 1)
#66 Hans Bjurman – Inblandning i startincident (Race 1)
#22 Kenneth Stefansson – Ta plats i racelinjen trots påslagen varningsblinkers (Race 2)

Samtliga förare som gjorde sig skylda till förseelser vidtalades och detta diskuterades respektfullt. Min upplevelse är att ni alla tar till er av de åsikter och tillrättavisningar ni delges, känns superbra! Vi har roligt och respekterar varandra.

Jag anser dock att vi till nästa säsong behöver se över regler kring kontakt mellan ekipage, både vad gäller debriefing då kontakt skett, samt en hårdare bestraffningsskala som avser att ytterligare förhindra kontakt.

Till sist vill jag lyfta fram det som jag tar med mig som dagens guldkorn. #88 Ola Magnusson efterfrågar om han kan få ett par minuter på banan, då #47 Patrik Hermansson erbjudit honom sin bil för race 2. Patrik kände inte att han kunde köra racet och Ola hade fått problem med sin bil som inte kunde komma till start. Dessvärre kunde jag inte tillåta honom att testa bilen på banan, men Ola valde att starta ändå.
Det här är för mig symboliskt för den goda stämning vi vill ha på banan. Vi hjälps åt, vi månar om varandra och framförallt har vi roligt tillsammans.
Och Ola, kasta ett öga i tabellen

Tack för denna härliga racedag.

Vi ses på Kullen i augusti för en härlig dubbel!

/Jocke

Film från shoppingbilen ?

race 6

Inlägg av Karl Sandler på 2016-07-14 00:28

Inlägg av Per Fohlström på 2016-07-13 19:17

Film från shoppingbilen ?

race 6

 

Cool liten bil!

Är den standard i motorn? jag har lekt en del med Uno Turbos, de svarar ju riktigt bra på lite trim. Samma motor i denna antar jag?

 

original motor men genomgånget putsat o balanserat. Säkert lätt trimmat som sagt men tror hållbarheten på bana blir sådär då… I princip samma som uno mk2. 

F-n Sune din “djävel” till bil höll ju nästan samma fart som Forséns Abarth på rakan inte mycket som skillde…

Grattis till att du fått ordning på “prylarna”!

Några ord från det race som inte blev något race…, men ändå blev ett race!

Körde träningarna på förmiddagen, glad över att regnet försvann då jag dagen till ära hade nya (hårda) däck på kärran, efter år av gliringar över mina mönsterdjup i depån  . Kändes OK överlag men jag hade ännu inte nått ner till de bästa varvtiderna från 2015 med de utslitna gamla puckarna . Grunnar ett slag över detta och det getingbo som klass II blivit, Mats som fått upp farten ordentligt sedan finalsuccén på Mantorp 2015, Ronnie som kör fortare för varje race, Klangen som förstås kommer att öka tempot i sin nya bil och så då Stefan som inte går att hänga med när han väl får ner alla pållarna i asfalten. Därtill raketen Wiklund och nytillkomna Europamästare (!!) som tvunget ska köra i MIN klass. Inser att jag kommer att få leva på 2015 års glans in i det sista och med varm hand lämna över klassvinsten till någon annan i år. Nåväl, det jag har att jobba med här och nu är framför allt min högerfot!

Går ut på kvalpasset och lyckas få några rena fria varv, inget att skylla på där. Jackar upp varvtiderna ett snäpp och gläds över att kvalat in precis före Mats, ha ha! Vi får åka om det i alla fall. Trodde jag… !?

Redo för race tänker jag att jag kan kosta på mig att kolla oljan varpå depågrannen Robert Hagblom har den goda/dåliga (!?) smaken att kika ner i motorrummet och lite fint pekande fråga “ska det va sådär”? Han syftar på casterstagsinfästningen som håller på att ge upp för att möjligen skicka in staget i motorrummet . Första tanken som slog mig var att lägga locket på och hoppas på det bästa, det kanske håller ett tag till… Line-up om fem minuter! Jag vill köra!! Efter moget övervägande väljer jag dock att inte starta, för att undvika en eventuell större incident ute på banan, med större skador i bagaget hem. Lunkar upp på läktaren för att kika på race 1. Kul det också som omväxling, men mest frustrerande.

Nu till dagens höjdpunkt som vår eminente tävlingsledare Jocke redan berättat om. Efter mellansnack i depån erbjuder Patrik Hermansson mig sin plats i nästa race, alltså ett race i klass III i hans fina 75:a!! Smått chockad över erbjudandet och samtidigt väldigt sugen på att tacka ja, tvekar jag ändå då det skulle kännas oerhört trist om utifall något skulle hända på banan (eller utanför ) med en klubbkamrats bil. Förstår absolut tävlingsledningens nej till ett par testvarv med gatbilarna och det blev istället ett varv i depån för att i alla fall känna på kopplingen inför en eventuell start. Till slut stod jag i alla fall där på gridden, mer fokuserad än någonsin på att inte bli inblandad i några tokigheter och att hålla bilen på det svarta.

Starten går och det blir inget käringstopp i alla fall . Redan på väg bort mot bron saknar jag visst V6ans pulver, men pinnar iväg bra och håller undan för de som startade bakom. Första varvet avverkas med viss försiktighet men ändå med att försöka känna på bilen så mycket jag vågar, testa väghållning, bromsar, lära mig vad man ser i de annorlunda speglarna etc. Jag känner mig snabbt positivt överraskad över hela “anrättningen” och någorlunda trygg i min framfart. Gasar ut på rakan, lär mig även var varvstoppet går in, och hoppsan, där satt nog en Bjurmanlåda i bilen, vilket jag inte visste eller i alla fall hade tänkt på innan avfärd. Gud va roligt med den tätare stegningen mellan 3:an och 4:an! Även om det går lite långsammare rakt fram än i min egna bil så känns det väldigt raceigt och jag har väldigt roligt.

Hela loppet igenom omgärdas jag av de två Bertonebilarna i sällskapet. Fredrik Hanström gjorde att jag hela tiden var tvungen att ha koll bakåt, medan min klass II-kamrat Pierre var min hare framför. Jag tappar alltid lite på rakan men tror mig ta igen lite i böjarna och var vid något tillfälle ganska nära honom! Kul!

Summa summarum gjorde mitt gästspel i klass III att dagen ändå kändes väldigt lyckad. Oerhört kul att få känna på en annan bil, inte minst för att få en bättre (eller sämre?) bild av sin egen. Jag måste tillstå att nr 47 med sin lägre vikt var mer alert och responsiv på banan jämfört min bil och en väldigt trevlig bekantskap .

Ett stort tack till Patrik för förtroendet och tack till tävlingsledningen för 4 egna poäng i klass III .

Ses i augusti!

Racerapport #63. Klass lll.

För allas trevnad så hade jag med mig flong nya regndäck för att garantera torrt väglag. Så blev det också trots en lite blöt morgon. Allt flöt på som det borde i träningarna och jag lyckades knäppa mitt personbästa under kvalet.

Race 1: 

Sune far ju runt som en raket så han ligger såklart först på gridden. Jag står bakom nånstans tillsammans med mina nya konkurrenter herrarna Tåbäck och Folström. Jag får som brukligt till en kanonstart och ligger tvåa, men efter drygt halva racet ser jag herr Folström i backspegeln. Han verkar snabb som en vässla och närmar sig vid varje raksträcka men jag ökar på avståndet i kurvorna. Ett par varv före målgång gör jag en miss i sista kurvan före startrakan och tappar avståndet. Folström far förbi som en raket med sin turbo på rakan och han kniper andraplatsen för mig. 

Race 2:

Under dummygridden är det någon som uppmärksammar mig på att något hänger under bilen. Jocke Darbom tar en bild på eländet och visar mig genom rutan. Attans!!! Ljudämparinfästningen har gått av och röret har delat på sig och hänger tre cm från marken. Det vågar jag absolut inte köra med eftersom röret går ut framför vänster bakhjul och det kan nog göra ont om det lossnar i en högerböj. Jag kör in på min depå, slänger mig ut i min teletubbisdräkt. Robin kan inte bistå den här helgen eftersom han står i tidtagningen. Jag lyckas få ihop eländet tillräckligt för att jag ska våga köra men får starta sist från depån!!! Fan…där sprack det här racet. Fullproppad med adrenalin och stress så släpptes jag iväg när fältet kommit förbi depåutfarten och arg som ett bi var jag fast besluten att inte komma sist iaf. Jag blev klart förvånad när jag ganska snabbt kom ikapp och började plocka bil efter bil och till slut fick jag vittring på Tåbäck som låg trea. Jag kom närmre och närmre och på sista varvet var jag bara någon billängd bakom men det var precis att det inte räckte så jag hamnade utanför pallen för första gången i år. 

Jag är ändå väldigt nöjd med min insats att jobba mig upp i fältet från sistaplats till fjärde, men jag får se upp med rookisarna framöver. Tack alla och vi ses om några veckor.