Racerapport från #92

Dags igen – R7 och R8 på Mantorp!

Ännu en strålande sommardag på banan – jag gillar ju att köra när det regnar ordentligt, men det är onekligen trevligare mellan banpassen när det är torrt och solsken. Särskilt med garagekompisen Mattias Rehn samt Perra Fohlström och Jakob Holm som depågrannar.

Det enda som solkade förutsättningarna var möjligen att det var en aning blåsigt, saker får gärna eget liv och far iväg i depån. Dock kanske jag inte kan skylla enbart på vinden när det plötsligt saknades ett framhjul medan jag höll på att vända dem hö/vä efter träningspassen (kör dem baklänges de två första passen för att jämna ut slitaget). Depån på Mantorp lutar rätt bra och låter man ett hjul stå upp kan det få för sig att ge sig iväg på egen hand i nedförslutet, särskilt med lite medvind som hjälp på traven…

När hjulet plötsligt var borta trodde jag först att det var någon som jäklades med mig (Sören??) men när jag sen såg en dam komma rullande på ett litet hjul med vit fälg nerifrån depåboxarna fattade jag att det hade gett sig ut på en alldeles egen liten tur, det var väl suget att ta sig ut på banan igen eller nåt.

Första träningen gick (som oftast) trögt men jag hittade lite tempo i andra och till kvalet fick jag till en hyfsad tid. I och för sig nästan en sekund långsammare än bästa, men med stark motvind på långa rakan och rejält varmare i luften får det vara godkänt. Det viktiga var att hålla min värsta konkurrent i klass III – Sören Trygg i Alfa 156 – bakom på gridden och det lyckades jag med, men han startade precis bakom mig så här fick det till att vara snabb ur startblocken.

I starten på dagens första rejs kunde jag direkt smita förbi Jakob i vita 75an med V6 (klass II) som inte riktigt kom iväg när lamporna slocknade – ute på långa rakan kom sedan Gleb Harcuk i GTV6 på ena sidan och Dagge von Bothmer i trimmad 116-Giulietta på varsin sida för att passera (båda klass II) – med Sören direkt bakom dem. Dagge är snabb och drog förbi på insidan. Gleb kom om, än något långsammare, förbi på utsidan men bromsade tidigt så jag kunde dyka in efter Dagge och passera honom igen i Mjölby-kurvan så Gleb fick ta plats bakom Sprinten. Något varv senare hade Jakob jobbat ikapp efter startmissen och tog sig förbi mig i slutet av start- och målrakan. Gleb jagade på efter mig med Sören tätt bakom, men Sprinten är rask i svängarna och var tydligen tillräckligt långbent på rakan för att kunna hålla dem stången så vi höll positionerna in i mål.

Till andra rejs var startordningen något ommöblerad med Micke Stenemyr framför, Gleb till vänster och Dagge framför honom. Bakom låg Sören och lurpassade – ingen rast, ingen ro… Rullande start brukar betyda att de motorstarka bilarna drar ifrån men jag lyckades hänga på rätt bra fram mot vänstern in mot Pariskurvan. Dagge som dragit iväg snabbt tappar fart och går ut åt vänster, så jag smiter in till höger bakom Markus Tåbäck (klass I) med Sören tätt bakom letande efter en möjlighet att smita förbi. Jag får till bättre fart ut ur chikanen före långa rakan och kan skapa en liten lucka som jag sen kan hålla. Efter en fem-sex varv har Gleb som legat bakom Sören hela tiden hittat lite mera fart i bilen och tar sig förbi först Sören och något varv senare också mig på långa rakan. Med viss marginal kan jag ta målflagg först i klass III.

Jag har kikat lite på loggarna i efterhand och det är skönt att kunna konstatera att motorn verkar hålla ihop – temperaturerna är klippstabila och oljetrycket håller sig där det ska, jag håller tummarna för att det fortsätter så. Bromsarna är fortsatt förtroendeingivande och den sliter hyfsat jämnt på framdäcken också, så hjulvinklarna där verkar det inte vara något större fel på.

Nu ser vi fram emot final på Knutan i september – undrar vad man kan hitta på tills dess?