.här får du ett typiskt ickesvar. Fläkten på min gt 1600 junior har aldrig fungerat och gick inte igång med handkraft. Men jag har aldrig saknat den speciellt mycket. Har levt utan både under heta dagar i italien och i vårt bistra våta nordiska klimat. I min 1300 gtj funkar den men jag tycker mest att den väsnas.Inte kommer det speciellt mycket luft iallafall.
Om din fläkt inte går igång med enkla medel skulle jag låta bli större instser. Öppna friskluftsintagen, kör o var glad 
Classe. (Oo=V=oO) 1600 GTj 1300 GTj
Inlägg av Claes-Peter Lindner på 2015-06-17 15:31
… Öppna friskluftsintagen, kör o var glad
Ja, det är den metod jag tillämpat under 14 år. Men nu känns det som något slags “gyllene tillfälle” att titta på det här med kupéfläkten.
Stockholm
Nu har det faktiskt rört på sig! Jag har hämtat den rostlagade bilen. Det finns en del att berätta men eftersom jag är fullt upptagen med att skruva tillbaka saker och fixa det besiktningen anmärkte på och en trilskande bromsback till handbromsen och…. så får det bli en utförligare redogörelse sen.
Jag ska tills vidare nöja mig med att berätta att jag nu gjort den nödvändigaste av alla modifieringar för att föra gammelbilen in i det 21:a århundradet. Jag har bytt cigarrettändare mot en ny av det slag som man kan stoppa all slags utrustning som drivs av 12V från cigarettändaruttaget. Och i detta uttag har jag stoppat det högst prioriterade: USB-laddaren!
Jag passade på att ha “electronic cleaner” på vindrutetorkar- och kupéfläktkontakterna också. Jag har därmed kommit ett steg längre från en fungerande kupéfläkt, tycks det. Tidigare lyste åtminstone fläktlampan på instrumentbrädan när man slog på fläkten. Det gör den inte längre.
Stockholm
Ska man då försöka att sammanfatta det senaste när det gäller min Bertone.
Jag ska börja med att gnälla lite. Jag har haft förhoppningen om att köra bilen på sommarens banmöten. Och när jag lämnade bilen i mars lät det hoppfullt. Jag var tidigt ute på året. Men sen kom banmötena och gick utan att bilen var klar. Utan att jobbet hade påbörjats, misstänker jag. Men när det kom igång drog rostlagningsjobbet ut på tiden. Det är delvis förståeligt. Rosten visade sig vara mer omfattande än förväntat. En sjukperiod är också något man inte kan förutse. Men att verkstaden behövde utrymmas för fastighetsunderhåll bör inte ha varit någon överraskning. Inte heller att lackeraren hade semester. När Kinnekulle II började närma sig och bilen varit på verkstan i fem månader kom jag överens med verkstan att jag skulle hämta bilen den 13:e augusti. Tre dagar innan banmötet. Jag hade gärna hämtat den tidigare eftersom jag visste att det var en del att fixa inför banmötet.
När jag kollade läget några dagar innan det överenskomna datumet visade det sig att de inte skulle hinna klart. Till dagen därpå skulle det möjligen gå. Men dock utan lackering, eftersom lackeraren hade semester. Jag hämtade sen bilen den 14:e augusti och fick titta på när det sista jobben gjordes klart. Jag ska inte sticka under stol med att det känts frustrerande.
Resan hem var glädjefull. Ett kärt återseende efter nästan ett halvår. Så mycket ljud man hör när bilen är tömd på ljuddämpningsmaterial och matta! Mest överraskande var att växellådan har så mycket ljud för sig. En knapp kilometer hemifrån efter en skarp högersväng i låg fart (runt ett gathörn) uppstår dock ett riktigt obehagligt ljud. Ett hårt knackande. Från höger bakhjul, tror jag.
Med hjälp av Joakim Källviks plockas höger bakhjul av och vad ser man: Jo vajern till handbromsen har klämts av den bakre krängningshämmaren så att handbromsen dragits åt. En fjäder (och bajonettskruv, visar det sig) har gått av och en av bromsbackarna är lös. Slutsatsen är att det är den som fört oväsen. Ny dragning av bromsvajern och problemet är hjälpligt avhjälpt. Det låter inte när jag åker från Joakims garage.
Sen ska åtminstone en stol skruvas i och några andra sker fixas innan det är dags för besiktning kl 17:30 på fredagen (Underbart att det finns så många och bra besiktningstider nuförtiden). Bilen får några tvåor men inte mer än att jag kan åka på banmöte på lördagen. Att åka redan på fredagen och vara med på fredagsmyset på Falkängen är inte att tänka på.
Satte på R-däck på fredagskvällen. Bestämde mig för att också sätta tillbaka de fina navkåporna. På lördagen ger jag mig iväg. Men det känns vingligt. I Bro svänger jag av och bestämmer mig för att ta av navkåporna. När jag skruvade på hjulmuttrarna ville det liksom inte riktigt ta stopp. Det kändes som att det var navkåporna som var i vägen på något sätt. Så bort med dem och dra åt hjulmuttrarna ordentligt. Sen kändes det bättre.
Kom till Kinnekulle Ring på eftermiddagen. Sa hej till folk och tittade lite på banåkare och såg fram emot att få köra på söndagen. Sen middag på kvällen med trevliga alfisti.
På söndagen var det så dags att köra Bertonen på bana för första gången på många år. Oj, vad långsamt det gick! Och vad det lät både här och där. Men ändå kändes det bra. Bilen höll ihop.
Ett par pass senare går det marginellt fortare men det känns plötsligt vingligt igen. Jag saktar in och kör ut i depå. Flera av hjulmuttrarna visar sig ha gängat ut. Lite senare får jag lära mig att hjulnaven på bakaxeln på en Bertonekupé är något större än navet på framaxeln. Jag hade satt hjulen med de mindre navhålen, avsedda för framaxeln, på bakaxeln. De hade med andra ord inte glidit på navet. Jag hade bara skruvat fast dem på “utsidan”.
Med det rättat gav jag mig ut på nästa pass. Men det blev inte så långt det heller. Efter några varv visade huvudposteringen på mig med en fin flagga av ett slag som jag trots racinglicens inte kände igen. Jag tyckte inte att det såg ut som oljeflaggen men jag körde åt sidan, kollade efter läckage i backspegeln och körde ut i depå undvikande idealspåret så gott jag kunde. Flaggan visade sig vara “teknisk flagg”. Huvudposteringen och några poster utefter banan hade hört ljud som de tyckte var oroväckande.
Jag tyckte för min del att det mest störande ljudet kom från vänster bak. Hjullagret blev huvudmisstänkt. Men det var utan anmärkning. Felsökningen tog tid och var resultatlös. Jag bestämde mig för att det fick räcka med banåka för dagen och istället hålla tummarna för att allt skulle hålla vägen hem. Det gjorde det och på vägen hem växte övertygelsen om att ljudet kom från höger bakhjul till en sanning. Min slutsats var att det handlade om handbromsbacken.
På måndagen ringde jag verkstan i E-tuna som hade gått för dagen men lovade att skicka det som behövdes om jag hörde av mig dagen därpå.
På tisdagen hann jag inte ringa verkstan under öppettiden (man ska ju märkligt nog göra annat också
. Men på kvällen tog jag bort hjul, bromsok, skiva/trumma och kikade på handbromsbackarna. Tänke att jag kanske kunde hitta en lämplig fjäder på Biltema eller hos någon annan leverantör i närheten. Men jag kunde inte hitta något som verkade vara rätt. Jag provade en fullösning, som jag inte tänker gå in närmare på för att slippa skämma ut mig. Men nej. Det lät lika illa när jag körde.
Nu på fredag ska jag träffa några kompisar på vår årliga bil-träff. Jag ville gärna köra bertonen dit. Så idag, på torsdagen (en vecka efter att jag hämtade bilen), tog jag bort allt igen med avsikten att ta bort bromsbackarna. Vem behöver handbroms?
Men när bromsbackarna var blottade slog det mig att AR-bil här i Stockholm kanske hade de nödvändiga reservdelarna. Det hade de! En fjäder och en bajonettskruv(?) inhandlades. Till min stora förvåning var de dessutom busenkla att montera!
Dessvärre finns “Det Hemska Oljudet” kvar trots att bromsbacken nu sitter som det ska. Jag lutar nu åt att ljudet kommer från kardantunneln. Obalans i kardanen är ett gammalt problem med min bertone. Jag har bytt stödlager åtminstone två gånger under åren. Men aldrig har det låtit så hårt och otäckt som nu.
Jag kröp in under bilen för att lyssna på ljuden från kardanaxeln när jag vred runt den för hand. Jag filmade för att få er uppfattning om vad det är jag hör. Och vad man ska göra åt det.
Stockholm
Rostlagning, klonk och vibrationer samt storslagna framtidsplaner… bilen ska besiktigas också.
Jag var och besiktigade bilen dagen efter att jag hämtat den på verkstan efter rostjobbet. Med tanke på hur lite tid jag hade på mig var jag inte missbelåten med den fem två:or besiktningen resulterade i.
Signalanordning 7.7, ur funktion.
Positionslykta 4.2 Fram höger, ur funktion.
Strålkastare helljus 4.1, ur funktion
Körriktningsvisare 4.4 båda sidor, ur funktion (flera)
Bromsslang 1.1.12, fram vänster, nöter mot annan detalj. (Minnesgoda läsare kommer ihåg den punkten från det första inlägget i tråden)
Positionslyktan och helljuset var enkla. Trasiga lampor.
Körriktningsvisare var en blandad kompott. En trasig lampa. En jordfelshistoria som löstes lätt. Den blinkersen fick dessutom en helt ny armatur som jag beställt från Alfaholics.
Men sen var det en lite marigare jordfelshistoria. Blinkersen vänster bak blinkade fint. Men om man hade halvljuset på blinkade baklyset och blinkersen. Jag gjorde plåtrent runt hålet för en av skruvarna som håller armaturen på plats. Slipade på jordens kabelsko. Hade kopparpasta på både kaross och kabelsko. Resultat?
Blinkersen slutade fungera helt.
Jag kollade lampan med en multimeter (Multimetern är ett spännande verktyg. I stort sett ett enda mörker för min del. Jag har dock lärt mig att man kan kolla att “cirkeln är sluten” med den. Ni vet, man ställer in den så att det lyser 1 i teckenfönstret och sen 0 när man håller ihop sonderna (?) mot varandra). Den fungerade. Den andra lampan med.
Jag tog loss hela armaturen och tog in den. Sprejade Oxidclean på alla metalldelar. Sprejade Electronic cleaner på dem. Sen kom jag på att jag kunde kolla hur allting lyste, eller inte lyste, med hjälp av ett 9V-batteri och två sladdar med krokodilklämmor i varder ände. Allting lyste, som man kunde önska.
I den tidiga nattens mörker smög jag ut till Bertonen och kopplade in alla kablar, tände halvljuset, slog på blinkersen. Sen tryckte jag jordskon mot den plats på karossen jag pysslat i ordning tidigare. Vips fungerade allting som det skulle! Mina omsorgsfulla jordningsåtgärder var tydligen inte tillräckligt omsorgsfulla. På söndag, när jag får tid igen, ska jag ta ett nytt tag med den jordpunkten och montera tillbaka armaturen.
Signalanordning 7.7 (“tutan”) var nästa pilsner. Problemet finns beskrivet här (http://www.alfaromeo.org/Forum/tabid/141/aft/2548/Default.aspx) i tråden där jag frågar efter hjälp. Ett par nya signalhorn är inhandlade, eftersom jag tror att knappen på ratten och relät fungerar.
Återstår bromsslangen som nöter mot annan detalj. “Bromsslangen” är inte en slang utan ett bromsrör. Detaljen minns jag inte riktigt vad det är. (Vem kan hålla ordning på alla detaljer?) Min plan är enkel. Jag tänker böja bromsröret försiktigt bort från detaljen, så att det inte längre skaver mot den. Det må bära eller brista.
På måndag blir det körförbud om besiktningen ej utförts.
Hm… inser att jag tänkt fel. Jag planerade ju att besiktiga på måndag. Men då har körförbundet redan inträtt. Blir det ombesiktning då tro, eller nöjer de sig i alla fall med att kolla 2:orna?
Själva blinkerarmaturen (baklyse) i fråga.
Den omsorgsfullt iordningställda jordpunkten.
Stockholm
Ja ibland vet man inte vad man hittar när man börjar pilla på el i gamla bilar.
Kämpa på!
Genmodifierad ’70 Berlina GTAm räser
Tack för er feedback, stöd och råd Fredrik och Daniel.
Idag har jag bockat av de sista felen från besiktningen. En ny omgång sandpapper på karossen där jag jordar den bråkande blinkersen gjorde susen. Nu beter den sig som den ska.
Nästa pilsner var “signalanordningen”. Eftersom de gamla signalhornen såg ut så här, bestämde jag mig för att köpa nya, även om det kanske hade gått att använda de gamla. Men när man ändå håller på…
De nya signalhornen (149 kr på Biltema) har större skruvar som man monterar dem med. Jag var därför tvungen att borra upp hålen där de ska sitta. M8 känns klart överdimensionerat.
Det är inte överdrivet gott om utrymme där signalhornen sitter. Det går betydligt lättare att komma åt om man tar bort batteriet, vilket jag inte kom på (ibland är man inte så smart) förrän jag skulle montera de nya signalhornen. De är nämligen lite större än de gamla, så det är i stort sett nödvändigt att ta bort batteriet.
Så här såg det ut när de gamla signalhornen var bortmonterade och det var dags att borra. Dessutom passade jag på att fila området runt fästet för det övre signalhornet metallrent och smörja in med kopparpasta, eftersom jag tänkte jorda signalhornen där.
Simsalabim var sen de nya signalhornen på plats. De är lite för stor för att kunna riktas framåt men jag hoppas att de ska låta tillräckligt ändå.
Det visade sig också att de grova skruvarna var så stora att jag inte hade någon ringkabelsko med tillräckligt stort hål hemma. Det fick därför bli en kvick tur till OK-macken för inköp av sådana. Det var lite bökigt att klämma ihop det stora hålet i kabelskon runt den tunna ledningen så att den satt fast ordentligt. Men så småningom gick det också. När allt var monterat provade jag tutan. Den fungerade inte!
Men jag tog ett djupt andetag och bytte plats på kabeln som går från det undre signalhornet till det övre och jordkabeln. Då fungerade det. Eller möjligen fungerade bara ett av hornen. Jag kollade inte. Det får duga.
Den sista punkten på listan från besiktningen var “Bromsslang… nöter mot annan detalj”. Jag skrev ju tidigare att det inte är en bromsslang utan ett bromsrör, det är fråga om. När jag nu tittade visade det sig att bromsslangen låg an mot just bromsröret. Lösningen blev att försiktigt böja bort bromsröret från bromsslangen. Och voila!
I morgon räknar jag med blankt papper.
Stockholm
Så var bertonen efterkontrollerad och godkänd.
På vägen dit insåg jag att det inte är konstigt att golvet rostat. När det monsunregnade förra veckan stod bertonen ute. Det regnade naturligtvis in massor med vatten. Fönstret på passagerarsidan slöt inte tätt mot gummilisten i dörröppningen och har inte gjort under den tid jag haft bilen. Som tur var har jag inte lagt in ljuddämpningsmattorna än. Och inte heller passagerarstolen eller instegslisterna. Så det gick ganska lätt att lyfta på mattan i kupén och torka torrt och sen stötta upp mattan så att luft kunde cirkulera under den medan den torkade.
Nu tog jag äntligen tag i det och ändrade glasrutans lutning i skenorna i dörren. Därmed ser det åtminstone ut att sluta tätt. Jag får väl leva med den illusionen åtminstone till nästa regn.
På väg till besiktningen idag kom det ett Niagarafall med vatten ur först den vänstra ventilen för kupéluften och sen ett till ur det högra. Det hade varit respektingivande mängder också om man suttit i sittbrunnen på en segelbåt. (Eller nja, kanske i en mycket liten segelbåt.) Jag kunde också se vatten sippra ned från under “kupéfläktboxen”. Någonstans är det stopp i avrinningen, inser jag. Bara att torka och leta m a o.
På vägen till besiktningen kunde jag också lyssna på “missljudet”. Jag har ju tidigare dragit slutsatsen att det kommer från bakaxeln och diffklumpen. Nu är jag istället rätt säker på att det trots allt är från kardanaxeln och stödlagret. Det uppvisar samma mönster som tidigare. Det kommer vid vissa hastigheter men blir nästan omärkligt vid andra.
Jag hörde också ett annat ljud som verkade komma från bakaxeln. Dess vänstra sida. Jag är väl kanske lite för insnöad på det där med bakaxeln. Väl framme insåg jag att det i stort sett inte fanns någon luft i vänster bakdäck. Dekra, där jag besiktigade bilen hade lyckligtvis tryckluft och fyllde vänligast på luft i däcket. På vägen hem var i alla fall det ljudet borta.
Nåja. En ny bakdel till kardanen, nya knutkors, nytt stödlager (heavy duty), nytt kullager (SKF) till stödlagret, tillhörande låsring samt en ny “doughnut” är på väg från Tyskland. Det kan nog blir bra det här.
Stockholm
Inlägg av Tomas Gunnarsson på 2015-09-14 15:13
På bilden är signalhornen seriekopplade. Det är inte rätt, de skall vara parallellkopplade. Violett kabel till båda, jordkabel till båda.
Signalhornen från Biltema kan visserligen både seriekopplas och parallellkopplas enligt installationsanvisningarna. Men hornen som satt i bilen var seriekopplade och enligt instruktionsbokens elschema ska de vara seriekopplade.
Friskt kopplat hälften brunnet.
Stockholm
“Gummiblära” är tveklöst en fackterm. Jag ska leta rätt på denna hära gummiblära och kolla dess skick och fason.
Inlägg av Per Wadén på 2015-09-14 15:57
Angående diverse ljud som kommer in i kupén, tror jag att det är bäst att få dit isoleringen under mattorna , matta och säten. Det blir en helt annan ljudbild när allt är i och då kanske det mesta försvinner utan att du behöver röra i det. Isoleringen fyller sin funktion.
Förvisso.
Isoleringen ska i bilen. Lite tunnare och lättare kvalitet än originalet. Jag vill inte höra varje liten sten som skvätter upp mot golvet eller växellådans vilda vinande. Men vissa ljud ska man nog ändå ta som en varningssignal. Jag har nog iofs lyssnat lite väl mycket nu när jag “fått tillbaka” bilen. När flaggvakterna på Kinnekulle viftade med den tekniska flaggen tänkte jag att det nog fanns skäl att lyssna. De har väl hört ett och annat i sina dar, får man förmoda.
Nu känner jag mig iaf trygg i förvissningen att det är min gamla trätobroder kardanaxeln och dess anhang av stödlager och knutkors som bråkar med mig. Eftersom jag har investerat surt förvärvade tusenlappar i delar som ska lösa problemet tänker jag hålla fast i min föreställning till dess att jag eventuellt överbevisas. 
Stockholm
